Sverige är ett land som har sina föreningar att tacka för mycket. Det gäller inte minst idrottsföreningarna. Och det handlar inte primärt om att det är föreningarna som fostrar dagens och framtidens landslagsstjärnor i olika idrotter. Det är mycket större än så.

Vet någon hur många idrottsföreningar det egentligen finns i Sverige? Troligen inte. Det finns en idrottsförening i nästan varje litet samhälle i vårt avlånga land. Dessa föreningar ger mycket både till lokalsamhället och det svenska samhället som helhet. Till att börja med bidrar de till att många svenskar håller sig i form på olika sätt. Faktum är att en av de största gymkedjorna i Sverige, Friskis och Svettis, är en medlemsorganisation inom Riksidrottsförbundet och en svensk utlandsexport. Idag finns Friskis i Aberdeen, Paris, Bryssel, Köpenhamn, Luxemburg, London, samt på 41 orter i Norge och i Helsingfors och Vanda i Finland. Den svenska idrottsrörelsen är med andra ord mycket populär även utanför Sverige. Inte minst är det gruppgympan som lockar.

Idrottsrörelsen ger också många ungdomar en meningsfull fritid på olika sätt: till en början som utövare, men senare även som ungdomsledare. Det ger färdigheter som man har nytta av senare i livet, vare sig man fortsätter med idrotten eller ej. Man får också lära sig att ta ansvar på olika sätt, för det krävs arbete för att få en förening att fungera.

En skola i demokrati

Det svenska föreningslivet, där idrottsföreningarna utgör en viktig del, har också varit en skola i demokrati för många människor. I föreningar finns det regler och rutiner för beslutsfattandet, precis som det finns i samhället i stort. Reglerna och rutinerna avgör hur möten ska gå till, så att alla medlemmar kan komma till tals, och hur man går till väga för att rösta. Vidare så har alla föreningar en styrelse, precis som ett företag. Många företagsledare, och politiker, har en bakgrund i idrottsföreningar. Men även om man inte gör karriär på detta sätt är det en bra erfarenhet att ha suttit i en styrelse. Att kunna tala för sin sak, förankra beslut och följa inarbetade rutiner för beslutsfattande är färdigheter som man har nytta av i arbetslivet oavsett var man arbetar. Det kan hända att man hamnar i styrelsen för en fackklubb eller en bostadsrättsförening. I Sverige är man mycket förtjust i föreningar.

Nu när många flyktingar, varav en del är ensamkommande ungdomar, har kommit till Sverige har idrottsrörelsen tagit ett stort ansvar för att välkomna dessa in i en social gemenskap och integrera dem i det svenska samhället. På nationaldagen 2016 arrangerades till exempel en fotbollsturnering på Enskede IP i södra Stockholm, där flera lag bestod av gamla och nya svenskar.

Det sägs ofta att det var fackföreningarna och nykterhetsrörelsen som skapade och formade den svenska demokratin under andra halvan av 1800-talet. Idag finns det betydligt fler föreningar av olika typer, som fortsätter deras arbete. Även idag spelar föreningar, inte minst idrottsföreningar, en viktig roll för att utveckla det svenska samhället på olika sätt. Föreningarna bidrar till integration, ledarskap, demokrati och folkhälsa.